Research Synthesis: Institutions

 

v1.0 researched and written by Elise Erickson, edited by Suerie Moon, last updated June 2018

Introduction​

 

The literature regarding pricing institutions is thin.* Most of the literature looks at a specific aspect or function of an institution, rather than discussing the developments, achievements, organization or characterization of the institution as a whole and its impact on prices.

Search terms

 

National pricing commission; specific institutions e.g. PBAC, CDR, NICE and pricing​

Synthesis of the literature​

Modern Office Building

Contribute to improve and update this page!

We particularly welcome suggestions on gaps in the reviews and on interesting new research.

Specialized institutions to manage medicines pricing have been established in some countries and regions, and several papers analyze these. For example, Adesina, Wirtz, and Dratler (2013) examined the impact of the creation of Mexico’s commission for price negotiation on antiretroviral (ARV) prices, and found ARV prices dropped by 38% on average after the first round of negotiations, but noted that this reduction cannot be credited fully to the commission. Also, Mexico continued to pay an average of six times more than similar countries for ARVs despite the commission. The authors suggest that forecasting and procurement process inefficiencies might have negatively impacted the negotiation process for the commission.

Gómez-Dantés et al. (2012) described Mexico’s Coordinating Commission for Negotiating the Price of Medicines and other Health Inputs (CCPNM), an agency created in 2008 for price negotiations for patented drugs on Mexico’s essential medicines list. The authors note the agency’s success in price negotiations, but also highlight major limitations such as: absence of appropriate indicators to mark the commission’s performance, coordination with other institutions, and sustainability concerns (political will, insufficient staff).

Australia’s Pharmaceutical Benefits Advisory Committee (PBAC) has been widely studied. Recently, Vitry and Shute (2018) described the funding and pricing policies for high-cost medicines listed by Australia’s Pharmaceutical Benefits Scheme (PBS). Turkstra et al. (2017) found that a medicine’s expected financial impact to the government is negatively associated with a PBAC recommendation. Others point more explicitly to PBAC’s limitations. For instance, Carter, Vogan, and Afzali (2016) highlighted PBAC’s use of ICER (incremental cost-effectiveness ratio) thresholds for decision-making, and the absence of community values considered in cost-effectiveness evaluations as two major limitations. Langley (2017) examined version 5.0 of the Guidelines for Preparing Submissions to PBAC, arguing that the guidelines do not meet scientific standards and discussing how the guidelines could be altered to reflect standard scientific practice. Lu et al. (2008) examined the balance between limited resources and community needs with regards to high-cost medicines in Australia, illustrating their concerns with rheumatoid arthritis.

Pricing institutions do not exist in a vacuum; rather, they can be impacted by other sectors such as trade. For instance, Harvey et al. (2004) discussed how the Australian-United States Free Trade Agreement (AUSFTA) had the potential to undermine Australia’s Pharmaceutical Benefits Scheme (PBS), thereby increasing the cost of medicines for Australian consumers, or delaying the entry of generics.

Research gaps

Cited papers with abstract ​

Varför har ni inget 90-konto?


Kravet som ställs från svensk Insamlingskontroll för att få inneha 90-konto är att 75% av intäkterna ska gå till ändamålet. HUMANA Sverige har i nuläget svårigheter att uppnå detta krav. Samtliga anställda hos HUMANA Sverige har lön enligt avtal från Handels. Föreningen har inga volontärer, äger inga fastigheter utan hyr alla lokaler och har heller inga stora bidragsgivare. Verksamheten bygger helt och hållet på insamling och försäljning av de gåvor som samlas in. Överskottet går i sin helhet till ändamålet och vi strävar givetvis efter att uppnå Svensk Insamlingskontrolls krav.




Hur mycket av intäkterna går till bistånd?


Allt vårt överskott går till vårt ändamål. Det vill säga all vinst som återstår efter att löner, hyror och andra utgifter nödvändiga för verksamhetens drift är betalda. Vår ekonomi granskas av oberoende revisorer och är offentliga uppgifter. HUMANA Sverige finns med på Givarguidens gröna lista. Bakom den opartiska, obundna och oberoende Givarguiden står givarnas intresseorganisation Charity Rating. Givarguiden har som syfte att vägleda människor till ett meningsfullt givande. Givarguiden bedömer och granskar välgörenhetsorganisationers demokratiska struktur, ekonomi och transparens, sammanfattat i de tre kriterierna DET. De organisationer som är med på Givarguidens gröna lista uppfyller Givarguidens krav och fått grön markering på alla 3 kriterierna. Du kan läsa mer här: http://www.givarguiden.se/organisation/?org=328#visa




Var hamnar min gåva?


Alla gåvor vi får in skickas till våra egna sorteringscentraler där de manuellt sorteras efter olika kategorier. Därefter skickas de vidare för försäljning i någon av våra butiker i Sverige eller utomlands. En del av gåvorna skickas vidare för försäljning hos privata entreprenörer i Afrika. De gåvor som inte är i säljbart skick går till återvinning och det som inte kan återvinnas går till förbränning.




Hur mycket av det som samlas in går till återanvändning?


Ca 80% av allt vi samlar in går till återanvändning. 14% går till återvinning och 6% går till förbränning.




Varför säljer HUMANA skänkta kläder till privata entreprenörer i Afrika?


HUMANA Sverige donerar kläder som i sin tur säljs till privata entreprenörer i Afrika. På så sätt bidrar vi till den lokala ekonomin och hjälper till med att skapa en långsiktig ekonomisk utveckling. Mer information om hur försäljningen går till hittar du här http://www.adpp-angola.org/en/ och här http://www.dapp-malawi.org.




Var i Sverige hämtar ni kläder?


Under Covid-19 har vi ingen möjlighet att hämta kläder. För att hitta din närmsta klädinsamling, gå in under klädinsamling och sök på din adress.

Vi hämtar för närvarande i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bor du i ett område där vi vanligen inte hämtar och har stora mängder kläder och textilier du vill att vi hämtar? Tveka inte att höra av dig så försöker vi ordna det.

Boka på www.textilinsamling.se

Mail: info@textilinsamling.se

Tel: (+46) 171 - 46 38 10




Var finns närmaste insamlingscontainer?


Vi har ca 1900 insamlingscontainrar utplacerade i Sverige. På grund av organiserade ligor som slagit mynt av att stjäla kläder kan vi tyvärr inte publicera information här om exakt var de finns. Vi ber dig därför att kontakta vårt huvudkontor för att få reda på var din närmaste container står: 0171-463810.

För den som inte vill ringa går det även bra att skicka ett mail till humana@humanasverige.se.




Hur kan jag bli medlem i föreningen HUMANA Sverige?


Till en kostnad av 100 kr per år kan du bli medlem i HUMANA Sverige och har då en röst på vår årsstämma. Hör av dig till oss på humana@humanasverige.se för mer information.




Vad hände med UFF, och vilken är kopplingen till HUMANA Sverige?


Mellan 1996-2002 hade UFF i Sverige 90-konto.

Under 1990-talets slut samt inledningen på 2000-talet fick UFF stora ekonomiska problem. Sjunkande priser på begagnade kläder på världsmarknaden, ökade kostnader för sortering och hårdare konkurrens både från billiga nya kläder och från andra aktörer på secondhandmarknaden bidrog till ett snabbt sjunkande överskott.

UFF hade under tiden gjort stora långsiktiga biståndsåtagande som inte kunde avbrytas utan att få stora konsekvenser för mottagarna. Under många år donerades därför högre belopp än det överskott verksamheten genererade, vilket naturligtvis blev ohållbart. Styrelsen för UFF Sverige tvingades stoppa alla donationer tills ekonomin var på fötter igen, med resultatet att Svensk Insamlingskontroll drog in 90-kontot.

Många kommuner kräver innehav av 90-konto för att ge tillstånd att placera ut insamlingscontainrar, vilket innebar att UFF med förlusten av 90-kontot förlorade många insamlingsplatser och därmed en väsentlig del av sin inkomstkälla. Samtidigt anklagades UFF i Sverige för oegentligheter inom organisationen i media. Detta byggde på ett seglivat missförstånd om att föreningen var ekonomiskt och juridiskt kopplad till UFF Danmark som stod inför åtal. Samtliga medlemmar i nätverket Humana People to People var och är ekonomiskt och juridiskt fristående från varandra.

I januari 2003 försatte UFF sig i konkurs.

Konkursförvaltaren och advokaten Magnus Cederlöf på Grönberg och Cederlöv Advokatbyrå, undersökte UFFs verksamhet med konklusionen att inga oegentligheter hade förekommit.

Med hjälp och stöd från HUMANA People to People och medlemmar i nätverket, fick UFF Sverige chans att starta upp igen under namnet HUMANA Sverige. 1/3 av UFFs konkursbo köptes tillbaka och vi har sen dess aktivt agerat för att generera överskott till HUMANA People to Peoples projekt, samt att utföra ett gediget miljöarbete.

2006 hade HUMANA Sverige utöver donationer, betalat tillbaka alla lån. Under de senaste åren har vi satsat stora resurser på att expandera verksamheten. Vi har utökat insamlingen från 1000 containrar till idag (2017) ca 1900, och har fyra framgångsrika butiker.




Hur ofta hänger ni in nya varor i butikerna?


Alla våra butiker fyller dagligen på med hundratals nya varor så ja, det lönar sig att besöka oss ofta.




Hur går jag till väga för att söka jobb på HUMANA Second Hand?


Vi tar löpande emot ansökningar även när inga tjänster finns lediga. Gå in på HUMANA Second Hands hemsida och fyll i din ansökan i formuläret. humanasecondhand.se/work




Vad innebär det att HUMANA Sverige finns med på Givarguidens gröna lista?


Bakom den opartiska, obundna och oberoende Givarguiden står givarnas intresseorganisation Charity Rating. Givarguiden har som syfte att vägleda människor till ett meningsfullt givande. Givarguiden bedömer och granskar välgörenhetsorganisationers demokratiska struktur, ekonomi och transparens, sammanfattat i de tre kriterierna DET. De organisationer som är med på Givarguidens gröna lista uppfyller Givarguidens krav och fått grön markering på alla 3 kriterierna. Läs mer här: http://www.givarguiden.se/organisation/?org=328#visa





* For the purposes of this review, we have established three categories to describe the state of the literature: thin, considerable, and rich. 

-   Thin: There are relatively few papers and/or there are not many recent papers and/or there are clear gaps

-   Considerable: There are several papers and/or there are a handful of recent papers and/or there are some clear gaps

-   Rich: There is a wealth of papers on the topic and/or papers continue to be published that address this issue area and/or there are less obvious gaps

 

Scope: While many of these issues can touch a variety of sectors, this review focuses on medicines. The term medicines is used to cover the category of health technologies, including drugs, biologics (including vaccines), and diagnostic devices.

Disclaimer: The research syntheses aim to provide a concise, comprehensive overview of the current state of research on a specific topic. They seek to cover the main studies in the academic and grey literature, but are not systematic reviews capturing all published studies on a topic. As with any research synthesis, they also reflect the judgments of the researchers. The length and detail vary by topic. Each synthesis will undergo open peer review, and be updated periodically based on feedback received on important missing studies and/or new research. Selected topics focus on national and international-level policies, while recognizing that other determinants of access operate at sub-national level. Work is ongoing on additional topics. We welcome suggestions on the current syntheses and/or on new topics to cover.

 
Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.